Take my hand, we´re off to never never land

Befrielse och slut.
-

Must
Must
Must

Som om jag vore nummer två.

"At this moment there are 6, 470, 818, 671 people in the world.
Some are running scared. Some are coming home. Some tell lies to make it through the day.
Others are just not facing the truth.
Some are evil men at war with good, and some are good struggling with evil.
Sixs billion people in the world, six billion souls, and sometimes, all you need is one."


-

Pretentiös är min värsta fiende ändå sysslar jag med teater.

Börjar om

Suddar suddar suddar suddar.. ..Skriver nytt

GODONK!

Idag är det Premiär! Idag är det roligt!

Kvartersteatern fyller 30 år. Stor Jubileumskonsert tillsammans med Nordiska kammarorkestern, studentkören Gungner och ett häftigt rockband. "Missa inte chansen, den kommer ej igen." Köp biljetter, finns bara ett fåtal kvar och på Måndag är det försent. 

Endast ett krossat hjärta är helt.

Det är som när man tappar ett kristallglas i golvet och det går sönder, fast på film när man kan spola tillbaka och får se i slowmotion hur glaset blir helt igen.
Erase and rewind.. igen.. 

30-års kris

VILL-MEN-KAN-INTE-SOVA!!!!!

Upprymd missunnsamhet som leker med mitt omarkerande jag.

Du, glänsande, vackra fjäril. Din blåa magi gör mig stum. 
Slår mig kraftlös ner i marken. 
Äter upp mig inifrån.
Får mig att hoppas, hoppas, hoppas.
Förtrollat oberoende är något jag också vill vara. 

Same as always, now it's repeating itself all over again

I slutändan är alla ensam. 
Ensam är stark.

Annablåååååå

Mycket blått, mycket Anna..

Frustration

Fast i det jag trodde var bra.

Vill man så vågar man?

Jag har en stor drivkraft inom mig. Jag vet vart den vill driva, men ändå sitter den fast. 
Just därför känner jag mig kvävd. Jag vet vad jag vill men tar inte steget. 
Kanske vet jag inte vad jag vill?

du är min människa, min mitt-i-prickare

Lilly gästbloggar

jag har haft turen att träffa en människa
någon som jag tänkte att
den här personen vill jag ge all min kärlek
tänkte jag
också gjorde jag det

det är du som lyfter mig
du är fallskärmen när jag faller så jag inte slår så hårt i marken
du vandrar med mig
håller mig i handen 
gör så att tryggheten växer hos mig
och nu är jag inte rädd för världen
inte nu när du går brevid

tack för allt Anna,
du har fått mig att känna att jag existerar och spelar en roll i någons värld.

Hänt extra

Michael Jacksson är död. Något sommarväder existerar inte. Jag jobbar, promenerar och spotifyar.  Mackan är hemma igen. Barcelona ligger och väntar. Lilly är fin. I Vimmerby leker Mamma och Claes. På jobbet finns Pappa men inte längre "två pitt i Anna". Livet är en blomma, skört, dyrbart och ligger i dina händer. Så fortsätt att le så kommer världen le med dig.

Sommarliv

Nu är det sommar. Jag har tagit studenten, börjat jobba och firat midsommar. Vad jag ska göra till hösten återstår att se. Det enda jag egentligen vill göra är att leva. För är det något jag har lärt mig så är det att man måste ta vara på livet, det är kort och slutar alltid i dödlig utgång.

Det är mycket man vill.

Jag vill blogga. Jag vill vara ledig. Jag vill förstå. Jag vill försöka. Jag vill hoppas. Jag vill tro.
Jag vill lyckas.

Kalasbra

Helgen har varit kalas! Till veckan väntar konsert och klassresa.

Att verkligen älska innebär alltid att sätta sig själv på spel.

Och så fick dom varann, som blott älskande kan,
med stråkar och fanfar och allting står i lågor.

Hjärtat tar såna språng, världsrekord varje gång.
Varenda människa har evinnerliga plågor

Det man först faller för, är rätt snart nåt som stör.
Men jag lovar att en morgon när du vaknar, är det just det du saknar

Därför får vi varann, liksom hon där och han,
en värld av kärlekspar som gör så gott dom kan.. 


Lärare till Anna -Skriv ner allt du tänker på, på en minut.

Barn, teater, hjältar, mödrar, tid, tänka, vad? Söka? vad? Väder, sommar, Lilly, mycket att göra, olust, dans, föreställningar, sms, ringa, dunk, dunk, dunk, klunk?

När man saknar sina blodsband

För det mesta är jag tillfredsställd med mitt liv. Jag trivs, och det finns förstås några väldigt speciella faktorer som skapar denna trivsamhet. Men när jag känner att en faktor fattas mig och framförallt behöver kärlek gör det ont. Jag vet att denna faktor alltid varit en livskämpe, klarat sig själv med sin ödmjukhet, sitt lugn och sin trygghet i sig själv. Därför tvekar jag inte en sekund på att han kommer fortsätta stå stadigt med båda fötterna på jorden. Men jag vill att han ska komma hem, jag vill se honom leva, se att han kommer fortsätta leva.





Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0