Anna

Jag önskar att vi aldrig lämnat de där dagarna

Jag önskar att de kunde komma tillbaka

Varför var de tvungna att försvinna?

Var inte livet menat att vara mer än det här?

Vi som alltid sa att livet "ligger i våra händer"

Ironiskt sett verkar det numera som att vi båda är mördare,

mördare utan något specifikt dödsoffer

Kanske är jag en människa med konstant sorg

Och ifall du tyckte att jag oroade mig förut,

så är det inget jämfört hur jag oroar mig nu

Men min hand finns här för dig att hålla

Även om oron fortfarande suger i mig,

när du lär dig att älska någon annan,

medan jag stilla sover i min grav

Som du märker är vi fast i en fälla och jag kan inte ta mig ur

För att jag älskar dig för mycket