Det är mycket man vill.

Jag vill blogga. Jag vill vara ledig. Jag vill förstå. Jag vill försöka. Jag vill hoppas. Jag vill tro.
Jag vill lyckas.

Kalasbra

Helgen har varit kalas! Till veckan väntar konsert och klassresa.

Att verkligen älska innebär alltid att sätta sig själv på spel.

Och så fick dom varann, som blott älskande kan,
med stråkar och fanfar och allting står i lågor.

Hjärtat tar såna språng, världsrekord varje gång.
Varenda människa har evinnerliga plågor

Det man först faller för, är rätt snart nåt som stör.
Men jag lovar att en morgon när du vaknar, är det just det du saknar

Därför får vi varann, liksom hon där och han,
en värld av kärlekspar som gör så gott dom kan.. 


Att vara lite udda på ett likadant sätt..

 

Hur ska man göra för att inte va som andra? När till&med den allra värsta lantis har koll? 

Ungar döps till ismael, francois eller cassandra och snart så ska väl medesvensson stavas med ett "z"?

För alla vill ha samma typ av annorlunda saker och vara lite udda på ett likadant sätt. 

Så vad vi än försöker när vi söker nya smaker, då har nån annan jävel garanterat en dubblett.

För vad du än kan krysta fram för märkligt konstaterar man;
Jag har en likadan.

 

Men man måste, sa min kompis ändå skilja sej från svärmen. Att märkas är en bra sak det har man förstått. 

Så han gick till tatuerarn och såg ut någonting i pärmen men inget larvigt smått, nej nej, ett sånt där häftigt mönster i svanken det ska man väl få ha ifred..
Det trodde halva pite havsbad med..

 


Lärare till Anna -Skriv ner allt du tänker på, på en minut.

Barn, teater, hjältar, mödrar, tid, tänka, vad? Söka? vad? Väder, sommar, Lilly, mycket att göra, olust, dans, föreställningar, sms, ringa, dunk, dunk, dunk, klunk?

När man saknar sina blodsband

För det mesta är jag tillfredsställd med mitt liv. Jag trivs, och det finns förstås några väldigt speciella faktorer som skapar denna trivsamhet. Men när jag känner att en faktor fattas mig och framförallt behöver kärlek gör det ont. Jag vet att denna faktor alltid varit en livskämpe, klarat sig själv med sin ödmjukhet, sitt lugn och sin trygghet i sig själv. Därför tvekar jag inte en sekund på att han kommer fortsätta stå stadigt med båda fötterna på jorden. Men jag vill att han ska komma hem, jag vill se honom leva, se att han kommer fortsätta leva.





RSS 2.0